Radikalortodoxin

Denna rörelse grndades av Graham Ward, Catherine Pickstock samt John Milbank. Man kunde säga att denna rörelse är ganska typiskt engelsk eftersom den påminner om andra engelska teologiska rörelser. 1999 utgavs den första volymen i skriftserien: "Radical Orthodoxy: A New Theology". Det som medlemmarna har gemensamt är att de känner sig nära besläktade med den medeltida och patristiska teologin eftersom man i den ser potential till en mer samhälleligt öppen och konfessionell teologi än den senmedeltida och moderna teologin ger uttryck för. Radikalortodoxin handlar om att man på ett nytt sätt läser patristiska och medeltida teologers arbete men i ljuset av utmaningarna i samtiden. Det de radikalortodoxa har gemensamt är en kristendom som grundar sig på den kristendom som var influerad av Platon, men framförallt på Augustinus. Ett annat typiskt drag för radikalortodoxin är det filosofiska intresset. Man har tagit hjälp av postmodern filosofi för att tydligare kunna avslöja bristerna i den moderna filosofin. Radikalortodoxin kritiserar alltså starkt modernitetens filosofi, men även dess sociala, politiska och ecklesiologiska områden. Bl.a. har man kommit fram till att den västerländska filosofin inte så objektiv och neutral som man velat framhäva. Istället för den fram ett visst sätt att se på världen. Ja, man kan ju ställa sig själv frågan huruvida kunskap kan vara neutral och objektiv.
Det som är radikalt i radikalortodoxin är för det första att återgå till de patristiska och medeltida rötterna. För det andra ger den belägg för en etisk, politisk och estetisk vision som kritiserar det moderna samhället. För det tredje syftar ordet radikal även på att man behöver tänka om traditionen. Man anser att den patrisktiska och medeltida traditionen inte klarade av att ta tillvara alla sina egna bästa insikter. Det finns många intressanta infallsvinklar som denna rörelse tagit fram. En som jag tyckte var intressant var den om sekulär implosion. Redan ordet implosion är ganska talande. Med sekularismens implosion menar man bl.a att dualismen mellan det sekulära och det religiösa försvinner, vilket leder till att man börjar tänka Gud och religion på ett nytt sätt. Detta beskrivs av Graham Ward när han skriver om nihilismen. Teologin igen, talar om ett alternativ ur det världssystem som kommit till stånd efter sekularismens implosion. Man kan även har tänka sig en annan stad som Augustinus skrev om, en som bygger på längtan efter Gud. Denna stad finns inte bara i den kristna kyrkan utan i många gemenskaper.

Som rörelse har den radikala ortodoxin väckt många reaktioner. Kanske för att den har talat för en teologisk helhetssyn. Kanske för att den sträcker sig utanför den akademiska världen. Kanske för att den erbjuder en teologi som vill samtala både med nutidens mest framstående tänkare, samtidigt som den har lyckats bevara sin teologiska status.